Sverige Sverige älskade land.




Nu är jag hemma igen. Eller vad som nu är hem. Bra har det varit iallafall. Det är ju något speciellt med Sverige och svensk sommar. Ljuset, korna, syskonen, kaffet och sällskapsspelen. Det kan ju bara bli succè!

Till slut



Allt vackert har ett slut.

Helt plötslig måste man klara sig själv. Vara sin egen förebild och tro på det man gör.
Tacka Gud för maten varje dag, varje måltid i 98år. 
Tänka på alla man känner, undra vad dom gör och ringa och fråga. Varje dag i 98år. 
Fråga och fråga hur en dator, mobiltelefon, skype fungerar. Våga vara nyfiken. Varje dag i 98år.
Att förändra sina drömma när vardagen var tvungen att förändras. Att ställa upp för andra. 
Att öppna sitt hem och ta emot alla men inte vara rädd för att ta emot hjälp. Att fortsätta gå, trots att det ena benet aldrig byggde upp muskler. Ett resultat av en barnsjukdom i 1900 talets början. Att ransoneras under kriget. Ha potatislov för att hjälpa till att plocka potatis. Att ordna julafton för 12 syskon. Och att forstätta le. Le i 98år. 

En sista önskan att få ha systrarna på kaffe kalas. Det ordnades färdtjänst från hela Sverige. Barn tog hand om sina föräldrar precis som de hade blivit omhändertagna av sina föräldrar 50 år tidigare. Kaffe. Kakor. Förvirrade Ahlzimes samtal, dom orkar inte ens lyfta kaffekoppen. 9 systrar tillsammans igen. En medelålder på 89 år. Men likväl fikade dom . Och en sista önskan blev uppfylld.
Sedan hände det i Norge. Någon kallades hem för att hjälpa till med kaffekalasen i himlen. Dom ska vara glada. Dom bästa kakorna kommer dom få. Och den bästa förebilden. 

Trots att det skiljer 78 år mellan oss så har jag aldrig hittat någon som jag ser upp till så mycket. Som henne vill jag bli. Som henne ska jag bli.

Klädkod

SverigeSverige. Anledningen till att jag åker dit är en begravning. Välsignad som jag är så har jag bara gått på en innan, dock medför det vissa problem då jag har noll koll på vett , etikett och klädkoder på begravningar. Så  jag frågade mamma. Dessa svar har jag fått hittills i ordning:
- Ha nåt diskret. Alla färger går bra
-Moster Sonja säger att alla ska ha svart
-Mormor säger att långklänning är okej
-Du måste ha svarta strumpbyxor
-Helst inte långklänning förresten
-AnnaCarin säger inte svarta strumpbyxor
-Klackskor är okej till långklänning
-Har du inte heltäckande armar måste du ha kofta på dig hela tiden
-Mönstat går bra
-Inte klackskor förresten
-Man har inte smycken som syns
-Mormor säger att dräckt är klädseln
-Pärlhalsband, sa jag att man ska ha det?
-Inte för utmanande okej?
-Nej, du kan inte ha vinterkängorna
-ÄH.KÖP VAD DU VILL


tack

Vagabond

Snart är jag ute på vägarna igen. Ska vagabonda ända hem till Sverige. Åh så kul! Då får jag träffa mina syskon igen. Jag blir som en mamma som förfasar sig över att dom blivit så stora sen sist. Dom är 18 och 16 och har förmodligen slutat växa för länge sen. Men oj vad jag saknar att få vara en del av deras vardag. 

Här är vi. Tripp Trapp och Trull


Vi är inte sånna som i slutet får varann



Denna kärlek. Ibland vet man varken ut eller in. Ibland säger Håkan Hellström det så bra. 

"Dom är uppe på taken 
alla är högt över staden 
Sommarn snurrar fort 
när vi bara snöar bort 
Och jag vågade aldrig hålla din hand 
Vi är inte såna som i slutet får varann"

Vi är inte såna som i slutet får varann.

Låt stå!

Okej, dags för en liten lektion i trapp-vett! Jag har verkligen tänkt och stört mig på det här med vilken sida man bör gå på beroende om man är på väg upp eller ner. Ni vet när man går ner för spiraltrappor, då vill man ju inte gärna ha plats för föttrerna så man inte halkar och har sig. Plats vill man ju också såklart ha när man går uppåt MEN någonstans måste man ju mötas och då måste man väl ändå tänka såhär: Vill man helst gå på tån eller hälen? Den som svarar hälen kan gärna få komma hit till London och visa mig hur man snyggt och smidigt går ner för en trappa på hälarna för det kan inte jag. Och att jag ändå måste göra det ibland, det stör mig till tusen. Tack för att ni lyssnade, slut på klagandet för i natt!

Värmen

London fullkomligt kokar. Svetten klibbar , alla köper flaskvatten och alla klagar på att det är för varmt att åka tunnelbana. SHUT UP! säger jag. Vi ska vara glada att vi har flaskvatten, tunnelbana och en stad att bo i. Googla östafrika+katastrof så förstår du kanske varför. Googla sedan rödakorset+ skänk pengar och plocka fram ditt samvete. Amen!

Man tar vad man har: Flätat skärp



Gamla strumpbyxor fick nytt liv och blev ett skärp. Det är bara att leta upp några gamla revade leggings eller strumpbyxor och börja fläta. Kalasenkelt.

Tidvattnet

Idag skulle jag ut och gå och ta lite kort. Egentligen vill jag fota mode men så såg jag att det var lågvatten i floden så jag passade på att gå lite på stranden.


Idag har jag varit ute på fotopromenad. Tänkte fota mode men så gick jag förbi floden och såg att det var lågvatten, hur coolt är inte det? Så jag gick ner på stranden och sanden var alldeles genomblöt, det torkar nog aldrig upp. Upptäckte att det stod Bankside på muren. Tyckte det var hur häftigt som helst att gå på flodbottnen. Tänkte att mode kan man fota en annan dag. Försökte skriva ner mitt motto i sanden, gick sådär. Kan ni se vad det står? STÖRST AV ALLT ÄR KÄRLEKEN.

Ivan knivan




Ivan 6år från Ryssland är magnetisk. Allt man sätter mot hans kropp fastnar säger hans mormor. Han är stark också, 25 hela kilo skrot kan man sätta fast. Och så kan Ivan hela krämpor, han bara lägger handen på personen så försvinner smärtan...säger Aftonblatet iallafall. Dagens ungdom säger jag. Vad säger du?

RSS 2.0