Som stranden och som gräset
Ni vet psalmen Guds kärlek är som stranden och som gräset. Vidare in i den sången finns en rad som går-att säga "ja" till Gud och säga "nej"-. Precis så tror jag att det är. Du föds med den fria viljan att säga ja till Gud i ditt liv. Efter det hemska som hände i Norge i fredags då så många oskyldiga ungdomar dog blir jag som kristen ofta så ifrågasatt. Det blir som ett teodicéproblem fokuserat på en händelse. Om Gud finns, varför får då så många unga dö?
Anders Behring Breivik beskrivs som en kristen fundamentalist. Han ska alltså ha gjort detta för att bli mer fulländad i sin tro. Låter det som den kristna Guden? Och vem höll egentligen i vapnet? Jag tror att Gud har ett finger med i spelet i allas vardag. I varje händelse. Och i dessa händelser ger han oss möljigheten att föja honom eller inte. Är det inte många gånger vi gör något vi vet är fel? Slår bort tanken på att man inte borde kasta bananskal i naturen eller att inte hälsa på en gammal barndomskompis på stan? Detta är ju i samhanhanget bagateller men ändå ett aktivt val. Anders Behring Breivik kristna tro ställs bara i en kulturell jämförelse med islam. Media vill skapa ett sorts kristet jihad, ett sätt att skylla händelser på Guds drivkraft.
Där med inte sagt att Anders inte är kristen, det kan han absolut vara.Och då kommer nästa fantastiska krista fenomen- förlåtelsen. Min kompis Alexander sa det så bra. Hat föder hat. Människor är ledsna, upprörda och förtvivlade. Men att hata någon, vad leder det till? Tänk på det!
Anders Behring Breivik beskrivs som en kristen fundamentalist. Han ska alltså ha gjort detta för att bli mer fulländad i sin tro. Låter det som den kristna Guden? Och vem höll egentligen i vapnet? Jag tror att Gud har ett finger med i spelet i allas vardag. I varje händelse. Och i dessa händelser ger han oss möljigheten att föja honom eller inte. Är det inte många gånger vi gör något vi vet är fel? Slår bort tanken på att man inte borde kasta bananskal i naturen eller att inte hälsa på en gammal barndomskompis på stan? Detta är ju i samhanhanget bagateller men ändå ett aktivt val. Anders Behring Breivik kristna tro ställs bara i en kulturell jämförelse med islam. Media vill skapa ett sorts kristet jihad, ett sätt att skylla händelser på Guds drivkraft.
Där med inte sagt att Anders inte är kristen, det kan han absolut vara.Och då kommer nästa fantastiska krista fenomen- förlåtelsen. Min kompis Alexander sa det så bra. Hat föder hat. Människor är ledsna, upprörda och förtvivlade. Men att hata någon, vad leder det till? Tänk på det!
Allt ska bort!
Så här kan det gå när man älskar att handla men hatar att äta ensam. Man fyller hela skafferiet med konserver som kan vara bra att ha. Men nu har jag bestämmt mig, allt ska bort. Och så ska jag spara pengar också. Det är måndag och tredjeveckan med matlåda. Denna vecka blir det paj. Förra veckan vart det afrikansk soppgryta. Då såg det ut sådär som på bilderna ovan. Lite grönsaker som squash,lök, selleri och kålrot fick blanda sig med linser och kikärtor. En burk hela tomater, lite vatten och kryddor senare så var fem lunchlådor klara.
Onsdagsbestyr
Det har är min blogg och det är är vad jag gjorde igår.
Sara väckte mig och sa att om tio minuter skulle vi åka och äta frukost med Scott och hans kompisar. Tack och lov att jag varken är sömnig tonåring eller skönhetsfreak. 10 minuter senare stod jag där med väskan på axlen och var redo att gå. Egentligen är det ju inte min förtjänst att det går så fort att komma iväg, det är väskan. Den är som en scout, alltid redo. Och den innehåller allt man kan tänkas behöva, som min kamera och det var extra glad över igår:
1. London så där fint som bara en stad kan vara. Elledningar och vacker himmel
2. Efter frukosten grillade jag med Sam och hans kompisar i Brixton. Grannen fixade och eldade i trädgården så det blev fina mönster i solstrålarna av all rök. Grillningen var iallafall jättetrevlig.
3. Glass i parken- frukostefterrätt med Sara.
Sara väckte mig och sa att om tio minuter skulle vi åka och äta frukost med Scott och hans kompisar. Tack och lov att jag varken är sömnig tonåring eller skönhetsfreak. 10 minuter senare stod jag där med väskan på axlen och var redo att gå. Egentligen är det ju inte min förtjänst att det går så fort att komma iväg, det är väskan. Den är som en scout, alltid redo. Och den innehåller allt man kan tänkas behöva, som min kamera och det var extra glad över igår:
1. London så där fint som bara en stad kan vara. Elledningar och vacker himmel
2. Efter frukosten grillade jag med Sam och hans kompisar i Brixton. Grannen fixade och eldade i trädgården så det blev fina mönster i solstrålarna av all rök. Grillningen var iallafall jättetrevlig.
3. Glass i parken- frukostefterrätt med Sara.
