Att stå stadigt

Ni vet uttrycken "med fötterna på jorden" och" att tas ner på jorden"? När funderade ni senast på vad dom i praktiken handlar om ? Jag menar, ingen kan flyga så vill alla går ju redan på jorden? Eller?

När man som jag jobbar som bartender, i en bar där man måste interagera jättemycket med gästerna så kommer man på sig själv med att berätta saker om sina drömmar, sitt liv och sin framtid som man inte alltid visste själv. Härom dagen satt det en ensam kille vid ett bord så jag gick fram och satte mig. Vi pratade om att resa och om vad jag ville göra i framtiden.
Om ni inte visste innan så vill jag bli barnmorska och arbeta på den plats i världen där jag behövs mest. Efter en resa jag gjorde till Jordanien för 2.5år sedan så är jag ganska säger på att jag gör större nyta i ett beduintält än på sjukhusen hemma i Sverige. Iallafall tillfälligt. Behovet av vård mot lunginflamationer, förlossningshjälp och vaccinationer är enormt och där det finns en plats och funktion att fylla, där vill jag vara.

I disskussionen så säger gästen helt plötsligt: "Men det kommer ju aldrig att gå, du är ju inte muslim och bär ju inte slöja. För du vill väl inte stödja kvinnoförtrycket?".
Men vet ni vad? När jag var i Jordanien bar jag slöja. Tilläggas ska då att jag är troende kristen. Och detta var inte för att stödja "kvinnoförtrycket" . Detta är för att jag tror att om något som helst sammarbete ska fungera så måste alla ner på jorden och ner på samma jordplätt. I den muslimska delen av världen betraktas västerlänningar som en grupp människor som "syndar". Som kvinna förväntas jag gå runt i bikini på gatan, plocka upp en ny kille i varje hörn för att sedan låta min man , som då betraktas som homosexuell-syndigt,syndigt- att sköta mat,barn och hus. 
Hur och vart ska dessa två världar mötas och en relation byggd på respekt skapas om vi bara går runt och tycker att den andra parten gör fel? Hur ska jag , som sjukvårdskunnig då kunna bli insläppt i ett beduintält, hjälpa barn, kvinnor och män med för den delen om dom hela tiden tror att jag ska ha dåligt inflytande på dom?
Det är då jag tror att man måste ta sig själv ner på deras jordplätt, sträcka ut sin hand så att säga. På med en slöja och en långkjol. Inte yttra sin åsikt om Islam första dagen och faktiskt ta seden dit man kommer. 

Jag tycker inte att detta är att stödja den del av deras kultur som jag ofta vill ifrågasätta, inte att förminska sig själv eller att förneka sitt ursprung. Detta är att ha båda fötter na på jorden och att dessutom stå stadigt på dom. Håller ni med?






Och det där fick bli dagens Jordanien outfit.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0